IRC-Galleria

men who cares egentligen :D jag skriver hit för min egen skull och för att jag diggar att skriva och för att jag är alldeles,alldeles åt helvete för lat för att duuna en blogg åt mig.
dagens störningsmoment : varför VARFÖR kan inte vissa människor hälsa?? är det så ohyggligt svårt att bara bräka fram ett litet hej. tydligen. jag blir bara så förbannad.
ett par som inte hälsade på mig på jobbet idag hade en liten knodd i famnen som var en sisådär 1-1/2 år gammal. mammas och pappas lilla ögonsten som fick gallskrika i godan ro utan så mycket som en tillsägelse.
Lilla solskenet hade också passat på att drägla över prick hela jävla kismeten som den höll i,(btw vem faaaaan köper en kismet åt en så liten unge?övervikt och sockerbehov vid 4 års ålder hallååå!) vilket föräldrarna naturligtvis inte nämnde åt mig som reippaasti tog i den och i nästa sekund fick spyreflexer.
sori men i en sån situation bara kan man inte hålla masken. DRÄGEL över HELA handen,jag som får rysningar om jag hör nån snyta sig i tåget....gud.
jag gjorde en ful min och torkade överdrivet noga av handen och använde demonstrativt vårt desinfektionsmedel som står vid kassan.föräldrarna belv sura som bara fan och tyckte säkert att jag var världens nirppanokka. who gives a shit. vittu om man inte ens kan säga att ens unge har sugit/dreglat på hela patukkan så får man väl stå ut med att folk blir fittiga då!
jag lovar att dom tänkte att jag aldrig aldrig någonsin ska skaffa barn och guess what det lockar nog inte hurja mycke efter att man ser hur dom flesta barn beter sig. och om jag någonsin får barn ska det vara disciplin på dom ungarna.
för eftersom jag har genomgått någon mystisk personlighetsförändring på sista tiden så har jag faktist nästan tänkt på att jag nog ännu nån dag vill möjligen ha barn. jag tror jag vet vad orsaken är till det också =) people change,så är det nu bara.