IRC-Galleria

jo den 12.2 va en fittigt dålig dag.. va på möte med arbetsvigaren.. anklagade mig för ett och annat att jag har gjort det o det.. och orsaken varför jag slutade på föregående jobb va inte i deras ögon för kilometrarnas skull jag slutade.. nep det va det inte.. det va att dom sparkade mig ut.. inte tvärtom... hade inga några problem med min föregående arbetsgivare.. så stor lögn det va.

men med den här ''snubben'' så får man hot och ultimatum.. och att jag måste köra för nöjets skull till kontoret och hålla arbetsgivaren i handen att inget händer, han kan ju få ett papperssår på fingret o måste åka till sjukhuset o få plåster på fingret.

den här firman e helt o hållet löjlig på många sätt.

va rolig o ''snäll'' arbetsgivare man har... helvete heller.

väldigt dålig dag... trött, utmattad, frustrerad... helt enkelt burn out.

I måndags 2.2 kl. 1.40 mitt på NATTEN ringde piiri och väckte upp mig, och frågade efter nyckeln för att den nya ''arbetaren'' skulle komma in på morgonen. Jag sa ''skulle inte helst lämna över nyckel till en ny som inte vet ett dug om väktarbranschen.. Så sa piiri att han låter arbetsgivaren ringa åt mig ännu. Jo han ringde nog, jag sa samma sak åt honom som till piiri...han kan stå dit ute.. om man inte har mer reserv nycklar en 2st. så kan man väl fan då göra nya.. men nej arbetsgivaren måste strö ut resten av pengarna av lönerna på flygbiljetter för flera euron och flyga på egen semester. jävla egoist!!!

Jag har väl fan rätt att sova ifred dom timmarna som jag sover, men nej fan heller man måste väcka en mitt på natten.

och sen fick jag ingen sömn efter det. försökte sova lite men fick bara 2 timmars sömn. och sen fick jag höra på dagen att farsan blev av med sitt jobb också.. nu e han arbetslös...

den här veckan har inte börjat väl alls.

Jag måste nu ta och tömma mina tankar ut på papper, jag har märkt att jag tänker negativt och är negativ mot andra, jag har tappat min identitet helt hållet. Går inte ut och träffa folk, det va morsan har sagt men jag vill ju inte lyssna på henne, eller medge. Det är inte så lätt som hon tror, det finns en rädsla som sitter kvar efter nästan 19 år djupfrysning av ”klasskamrater”

Det är ingen som finner mig intressant, det är bara att alla vill utnyttja mig till sina egna behov och gör mig till åtlöje. Jag kan inte heller bestämma hur jag vill leva mitt liv, för det skulle vara illa och en stor förödelse om jag skulle bestämma för mig själv och jorden skulle gå under.

Var jag än går och gör så kritiseras jag på högsta nivå, arbetsgivaren kan inte ens skriva en e-post heller. Det känns som att det är jag som är problemet; misstag som inte borde vara leva. Så har känts under 19 år under hela skolgången, jag har inte kunna vara i fred och avsluta min skolgång normalt för någon tyckte att det inte var rätt.

Varför känns det som att alla talar bakom ryggen på mig, jag har frågat mig samma fråga om och om igen, varför jag? För vilken orsak blev jag mobbad, retad, utfryst? Varför kan ingen säga rakt ut vad har dem på hjärtat att säga? Var är det som alla döljer? Vilken är sanningen, vilken är lögnen? Var är min belöning för att jag har fått stått ut med förolämpningar och svärord och misshandel. Var är min silverkant? Är inte jag också berättigad ett bättre liv som alla andra. Har inte jag rätt att ha vänner och normalt liv. Men nej alla måste säga sitt först och punkt slut.

joo ei oo oikein mun elämä, piruillua vaan joka suunnasta, vuokra tulee nousemaan taas ens vuonna en tiiä miten mä pystyn maksamaan sen. kun en pysty edes maksamaan muut laskut. vähemmän tunteja TAAAS.

elämä ei oikein luonnistu millään tavalla mun kohdalle... työnantaja piruillee ja rahat ovat lopput, kaputt.. finito... ja sain nyt vähemmän tunteja tän kuukaus.. ei löydy töitä aluella ....mua ottaaa päähän niin vittusti.. et en tiiä mitä tehdä

Kun luet tämän viestin, vietä muutaman minuutin hiljaisuus heille, ketkä menehtyivät Kauhajoen ampumakohtauksessa. Kun olet viettänyt hiljaisuutta, kopioi tämä viesti ja lisää se omaan päiväkirjaasi.
Menehtyneet ansaitsevat hiljaisuuden

1982 - 1985

Föddes och växte upp till liten sparv i Sverige, gick på daghem(dagis) gjorde det vanliga lekte i sandlådan, men jag blev retad, mobbad, utfryst av alla andra. Jag var väldigt blyg när jag liten, kanske därför beror det på att jag blev utfryst från gruppen.

1985 - 1990

Flyttade till Finland, Liljendal samma år, började på dagis igen i Liljendal och här började rena helvete för mig. Jag blev mobbad varje dag till vattensvensk, idiot, dumhuvu, skitstövel. Och jag kom hem varje dag med nästan stora blåmärken över hela kroppen. Men en dag kom en äldre grabb med ett gäng upp till mig och slog ut en tand från mig, det här hände på sommaren Juni juli månaden. Dom andra hejade på ''gör det, slå ut tänderna ut på honom, slå, slå'' jag förstås sa att snälla gör det inte. men ändå kom det en smäll på käften och jag fick en lös tand. och allt det här hände på en trä klätterställning.
Jag hoppade ner från ställningen och sa till personalen, men vet du vad dom sa tillbaka åt mig, pojkar är pojkar, sluta gnäll''. Åren gick vidare så mobbingen fortsatte med samma väva.

1990

Det här var året där jag började i första klass och träffade en sjätte klassare som kom till mig på första/andra dagen på skoldagen. och sa vittus vattusvensk och skuffade mig i väggen. Och här började helvetes helvete för mig, när jag blev mobbad och misshandlad varje jävla dag. Fick inte ens en vilodag, dom jagade mig, när dom fick tag i mig så började slagsmålet, och jag blåmärken. Det ända vilodagen jag fick var när jag var på lov. Men när jag blev lite bekantare med kommunen ungar, började det på nytt men det va inte så ofta jag blev mobbad. Och det resulterade att varje dag grät jag i klassen med huvudet på pulpetten.

1991

Började på andra klass, mobbningen blev dubbelt värre men lärarna gjorde inget, såg på. Absolut ingen kom och försvarade mig, dom låt mig vara och gråta. Lärarna frågade mig alltid på timmen vad har hänt? varför gråter du? Du kommer att gissa rätt, mitt svar blev mobbad av den personen. Vad hände sen? inte ett JÄVLA dug hände. Dom fick fortsätta och tortera mig hur mycket dom ville, och samma satans frågor varje gång, varje dag, varje timme tills skoldagen tog slut.

Mellan fråga

Vart fanns hjälpen? Vem? Polisen? Nejdå dom hade kafferast....

1992

Klass tre samma helvete men ett värre, kom en annan mardröm med i bilden. och jag började smygäta varje kväll för att dämpa smärtan. Blev mer ensammare för varje dag. Ingen kom pratade med mig mer. Bara mobbarna när dom skulle slå ut tänderna och ge blåmärken.

1993

Klass fyra när dom gamla mobbarna slutade skolan kom det nya och ett värre. Men en dag blev jag förbannad och jagade en mobbare i klassen, fullt med väskor på golven och under puletterna. Så hände det!! en väskas handtag gick sönder, och så blev det en rättegång, domaren var i det här fallet läraren som alla hatade och är fortfarande lärare på Sävträsk Lågstadie. Och jag var den skyldige förstås, fast jag hade inte tagit sönder något. Domen skaffa en ny väska eller försöka laga väskan på det ögonblicket. Jag gick förstås på läger också på sommaren också fortsatte satans helvete.

1994

Klass fem, nu blev jag retad av min egen klass fast jag hade blivit redan retad av dom men dom ville reta upp mig för att se ilskan och skratta, när varje timme skulle började dom och reta upp mig totalt. Alltid blev det slagsmål mellan en grabb och mig, och alla hurrade förstås på. men en dag glömde jag min finskabok i pulpetten så jag gick och hämtade den, du vet inte heller vad jag hittade skrivet i boken på första sida. på finska stog det ''Vitun homo mene ja hirttä itseesi'' eller något liknande.

1995

Började sista året på Sävträsk skola, men detta år skulle familjen flytta till Sverige, jag hann gå hälften av årskurs 6 innan jag flyttade till Sverige. men här så blev jag också retad varje annan dag. Men när min sista dag kom till slut, fick jag gå runt i klassen och skacka hand med varje ''klasskompis'' jag höll in tårarna så gott jag kunde. och så gick jag där ifrån. Men kändes en stor lättnad när jag slutade skolan den dagen. För jag kom ihåg hur dom hade behandlat mig alla åren.

Så började packningen och flyttandet till Sverige.

News bulletin!!

Mobbandet fortsatte i Sverige också....

Sverige 1995 - 1997

Från Årskurs 6 - 7 och halva 8 blev jag kallad till finjävel och annat värre. Men en dag när jag blev retad blev jag fly förbannad och jag hoppade på personen och började strypa honom runt nacken, orsaken varför jag började se rött var att personen sa magiska ordet finjävel. Men det va inte mer med det, dom fick någonstans ifrån idén att börja efter några veckor på en lektion där jag skulle göra en kopp av lera, ''du kan inte, tar för lång tid, försvinn från stolen''. Och gjorde mig till vansinne igen.

Och på gymnastik timmarna så gömnde dom mina kläder och skor i toaletten eller ute i korridoren. Bara för att SATAN reta up mig IGEN. och det här hände också i Finland år 1990 till 95. En gång när en hade retat mig till tårar hade vi en konversation med hans förälder och min, och hans förälder kunde inte tro vad jag sa att deras lilla ängel kunde inte ha gjort det, han kunde inte döda ens en fluga, och förstås skyllde allt på mig och att jag var paranoid.

1997

Flyttade tillbaka till Finland, började 8:an i Lovisa Högstadie, där jag träffade alla gamla satans igen och det vidriga satans helvete började igen.

1998 - 1999

Började jag på ÖNY där all mobbning fick eld, här blev jag tröttare och tröttare och sovde väldigt på natten. Åt väldigt mycket, maten blev min ända vän i skolan. Här fick jag gå på äggskal för att inte reta upp hans kungliga skugga och ego. Här så låste dom ut mig från rummet när jag var i duschen på första året.

Men år 1999 så retade dom mig och skrev på tavlan att Mattias = vattusvensk, idiot, homo, kalkonreve. Och på en lektiontimme så hittade dom en snörstump, men lång nog att göra en strypögla av det, och satte den runt halsen på mig. Inte nog med det så retade dom upp så att jag slog ner en dörr från gängorna. Vet du vad lärarna gjorde, gissa satana 3 gånger, inget, fixade bara dörren och sa åt mig du kan åka hem för du är för upprörd, hallo jag var det också. Finns mer att berätta, en dag så gick jag ut på balkongen för att lugna ner mig och ta frisk luft. Nej det gick inte för sig för någon tänkte att dom skulle kasta ner mig från balkongen och byggnaden var 4-5 våningar hög. Och jag hittade berlinermunkar en dag från kiosken, så klart maten var min vän på den tidendär så jag började äta dom varje rast.

Men en dag på en lektionstimme så fick jag en uppgift att fixa en golvlampa, skulle byta ledningarna för dom var gamla och fungerade inte så bra. Nå ja det stod en grupp pojkar och såg på när jag jobbade. Det fattades en del en sockerbit, så det var bara för mig att gå ner till lagret och hämta delar. Men när kom tillbaka så hade någon satans jävel saboterat all ledningar och dragit ut dom. Gissa vad jag blev förbannad, jag hade inte sovit så bra föregående natt heller över huvudtaget. Men jag var nästan alltid ner till sjuksköterskan och vi pratade också om min mobbning och hon skickade mig till psykologen i Borgå Centrum. Jag gick dit några gånger men det hjälpte inte mycket problemet var i skolan.

När sen nästa teori lektion skulle börja va jag trött och försökte sova lite men nej det var för mycket begärt att jag skulle blivit lämnat i fred. Då kom ett jävla gäng och satt sig vid lärarbordet och började lägga skräp framför näsan på mig, och jag förstås skuffade bort sakerna om och om igen. Så bröt jag ihop på golvet, hade inte krafter att ta mig upp, grät, så kom en lärare och förde mig till rektorn och där satt jag och försökte lugna ner mig. När jag hade lugnat ner mig tillräckligt nog för att gå upp till rummet. När jag kom in på våningen satte jag mig ner i fåtöljen och gjorde ett beslut, jag slutar denna skola omedelbart. Ringde jag hem och sa att kom och hämta mig. Jag packade mina saker och åkte därifrån.

Och det va min skolgång.

Till slut

Om att någon kommer och säga att skaffa dig ett liv och ser mig som liten skit i sina fötter så ska jag säga också några visdoms ord, jag ser världen och andra människor lite annorlunda än vad Du själv ser och gör. Jag har en jävla god lust att säga dra åt helvete för jag har varit där i nästan 20 år. Så kom satan inte och säg att Du har haft problem. Kanske Du har varit en mobbare under din skolgång. Men satan kom inte till mig och gnälla att någon har det svårt.

Du kan dra din egna slutsatser av det här men tänk lite extra noga vad Du kommer att göra och säga.

**** 6 päivää *****