IRC-Galleria

Mitt dagliga matintag börjar småningom oroa mig sådär smått. Jag har inte ätit en vitamin (inte ens i form av c-vitamin tabletter som man sätter i glas o sen brusar det sådär kiva ni vet) på ca en månad nu. Jag får alltid då och då såndäna hälso-perioder när jag övedriver allt och inte äter något fett nånstans och läser på varenda en produkt EXAKT vad det innehåller och håller på och räknar kalorier och kan ägna timmar åt att fundera åt morgondagens meny osv.
Och sen kommer dom här perioderna,när jag inte gör något annat än äter,äter och äter lite till. Utan att bry mig det minsta om innehållet.
Idag t.ex åt jag till frukost rostat bröd (vitt inte något fullkorn här inte) med marmelad och ca en halv förpackning chokokex nerskjölt med cappucino (wtf jag tycker ju inte ens kaffe) med mycket socker i. Ungefär 2 timmar efter det lagade jag en lunch som sku ha fått vilken atkins-anhängare som helst att krypa ur skinnet av obehag,nämligen en påse knorrs napolitana pasta med en hel batong till och iste direkt ur förpackningen.
På jobbet åt jag en saarioinens färdig-pizza (alltså VARFÖR.) en färdig tonfisksmörgås och en påse mini-pätkisar. Sen kom jag hem och åt en halv chokladplatta,resten av ostbågarna från förra v-slutet och mera iste.
Jag kommer ju att dö snart om det fortsätter såhär.Det konstiga (jep nu kan ni hata mig) är att jag verkligen aldrig går upp i vikt. Min kropp mår troligen väldigt illa annars men inte ett gram kommer till. Det är bara väldigt underligt.
Men jag ska nog skärpa mig ändå. Efter sverige. Kanske.
Blir bara så fittig på att jag aldrig kan göra nånting LAGOM. Det är alltid antingen eller. Svart eller vitt. Det finns inget grått i min värld.