IRC-Galleria

HAH. Jag har landat.

....med en duns och stor kalabalik. Det var tyvärr inte riktigt vad jag hade räknat med, men vad jag nog i mina vildaste mardrömmar redan anat att skulle hända.

JAG ÄR SÄMST I KLASSEN!
(angst)

De andra har sökt in i genomsnitt två eller tre gånger tidigare, de är erfarna inom branchen och 23 år gamla. Majoriteten har gått i torkkeli och andra har redan hunnit studera vid Muotoiluinstituutti. Pust.

Var är rättvisan?
Vad gör jag där? Jag kan inte låta bli att tänka att jag alldeles säkert har tagit någons plats, att jag berövat någon platsen som den andra skulle varit mycket mer förtjänt av än jag.
Är det verkligen så att juryn inte gjort ett stort misstag? Vad ser de i min konst? Potential? En oslipad diamant?

Man kan ju alltid hoppas.....

Men jösses vilken psykisk meltdown jag gick igenom idag.
Jag är alldeles kaputt, vidbränd, mos och sönder.